Naturreservatet

Vidsträckta ängar, böljande vågor och djup grönska. Välkommen till Ottenbys naturreservat. En av landets främsta fågellokaler. Här möter du såväl orkidéer som sommargyllingar och sälar. 

Hitta hit

Foldrar att ladda ner

Ottenby lund

I Ottenby lund sträcker sig ekarna och björkarna upp mot skyn. Skogen här är en av de största sammanhängande skogsområdena på södra Öland. De äldsta ekarna är upp mot 450 år gamla. Bland de gamla träden kan den intresserade hitta flera spännande arter av lavar. Här finns även flera sällsynta arter av skalbaggar såsom bokoxe och grön ädelbagge. 

 

Lunden är också hem åt ett stort antal fågelarter. I maj är kören särskilt rik. Då hörs såväl halsbandsflugsnapparen som grönsångaren mellan träden. I början av juni hörs även ett mjukt flöjtande i lunden. Det är den vackert gula sommargyllingen som stämmer upp till sång. 

 

Ottenby lund är inte bara en skog. Inbäddat bland träden finns även två mindre sjöar vid namn Lundsjön och Ljungbackasjön. I lunden finns även flera slåtterängar. En av dem ligger i de nordöstra delarna av reservatet och går under namnet Kyrkängen. Ängen har aldrig gödslats. Det gör att arter som Jungfru Marie nycklar och svinrot fortfarande växer här. Även i andra delar av reservatet finns det gott om spännande växtarter. Krutbrännare och fläcknycklar är bara två av dem. Vid ett besök på naturum Ottenby kan personalen berätta mer om vilka arter du kan spana efter vid just ditt besök. 

 

Ottenby lund är en kunglig jaktpark med anor sedan medeltiden. Kung Johan III satte in dovhjortar i Ottenby år 1569. De dovhjortar som idag lever här är ättlingar till de hjortar som kung Johan III lät släppa ut i området. 

Foto: Josefin Nilsson/N www.josefinnilssonphotography.com

Schäferiängarna

De stora Schäferiängarna sträcker sig ut mot havet på Ölands södra udde. Här har människan under flera hundra år bedrivit slåtter. Det har gjort att många arter trivs särskilt bra just här. På en kvadratmeter kan omkring 40 arter av örter och gräs finnas.

 

Schäferiängarna är också hem till många häckande fåglar. Arter som rödspov, storspov, rödbena och kärrsnäppa är bara några av de arter som häckar här. 

 

På ängarna bärgades i forna tider vinterfodret till djuren. Slåttern var ett hårt arbete som krävde mycket. Flera hundra personer kunde vara involverade i att slå de stora ängarna för hand. Efter slåttern släpptes djuren ut på ängarna för efterbete.

 

Idag brukas ängarna på ett delvis annorlunda sätt. Den största ytan är idag betesmark. Ett område på cirka 55 hektar norr om den så kallade Ängsvaktarstigen slåttras fortfarande innan djuren släpps ut på bete på ängen. 

Foto: Josefin Nilsson/N www.josefinnilssonphotography.com

Västra mark och Hingsthagen

I väster där land möter hav finns två gamla betesmarker. De går under namnen Västra mark och Hingsthagen. Växtligheten har under många hundra år präglats av bete i dessa områden. Det gör att det idag finns såväl göknycklar som krutbrännare och fårsvingel här. 

 

I Västra mark och Hingsthagen är växtligheten omväxlande. I de mer fuktiga partierna trivs ölandstoken. Bland hagtornsträden och enarna kan också dovhjortarna ses beta. Små flockar av hämpling flyger ofta runt mellan buskarna. I de torrare områdena finns istället växter som timotej, jordklöver och backnejlika. 

 

Västra mark övergår i söder till strandängar. Där är fågellivet annorlunda. Rödbenan hörs ofta varna från en närbelägen sten. Ut mot havsbandet skimrar silvertärnan förbi med snabba vingslag. Såväl silvertärnan som småtärnan häckar i området. 

Foto: Josefin Nilsson/N www.josefinnilssonphotography.com