Aktuellt i kikaren: morkulla

Morkulla är en mycket vacker och beskrivande benämning. Artnamnet nämns första gången i skrift redan 1628, men är förstås mycket äldre än så.

Det känns naturligt att betrakta denna fågel som en hon, eftersom kulla betyder flicka.
Men ”mor” då? Jo, det står för mörk, fuktig och tät skog.
Ordet finns i Kolmården … Kolskogen … den mörka skogen.

Morkullan har nog alltid varit en ”hon” i människans värld.
Och ändå är det hannen vi ser och hör under artens märkliga, lite mystiska och mytiska kvälls- och nattflygningar inom reviret … det s.k. morkulledraget:
åårrt-åårrt-åårrt-PISP!
åårrt-åårrt-åårrt-PISP!

Sverige är ett mycket avlångt land, så morkullan spelflyger från andra hälften av mars, genom april till maj. Men åtminstone i södra Sverige kan morkullor ”dra” även under juni- och julinätterna.

Folktron ansåg morkullan vara en trollfågel – kallades trollruckla – som bl.a. tjuvmjölkade korna genom att sticka in sin långa näbb i juvret.
Andra folknamn var kvällknispa, kvällsknorr, knårtknispa och draresp.

Morkullans vetenskapliga namn, Scolopax rusticola, skulle kunna översättas med ”den långnäbbade fågeln på landet”.

Text: Göran Andersson

Foto: Ottenby fågelstation